Mån 14 okt
Kör vidare, Nyngan (59 km), Cobar (132 km), Wilcannia (260 km). Tankar i varje stad. I Wilcannia upptäcker vi hur det läcker bensin om bilen. Känns inte bra, inte mycket vi kan göra och det slutar snabbt att droppa. Tanten överfyllde nog bara. Nu är vi mitt i ingenstans, nu gäller det att ha en fungerande bil, gott om vatten och bensin. Vi sover inte långt ifrån Darling River.

Tis 15 okt
Vidare mot White Cliffs. Mitt ute i öknen letar folk efter opaler, inte kommersiellt dock sen första världskriget. Nu är White Cliffs en märklig ort. Några gallerier och hantverkare och så ca 130 hus under marken! Bl a ett motel som är stort nog att ta emot hela busslaster. Vi kollar in de gamla gruvhålen och vänder så åter söderut mot Broken Hill. Vi inser snart att vi borde ha tankat i White Cliffs också trots det höga priset. Vi har 27 mil grusväg att köra så det känns lite oroligt, särskilt som bensinförbukningen har pendlat mellan 0,87 och 136 liter/mil senaste tankningarna. Vi kör iallafall till Mutawintji National Park och går några km uppför en uttorkad flodbädd upp mot en brant ravin. Vi ser "Aboriginal Rock Art" på vägen. Inte så avancerat, streckgubbar och emuer mest, i gult och rött. De är försiktiga Australierna. Skyltar beskrev vägen vi gick som 4 km och "steep". Den skulle ta 2 - 3 timmar att gå. Det var för det mesta helt platt förutom en trappa och det tog en timme! Man ser en hysterisk massa förbud och varningsskyltar, enligt uppgift för att man kan bli stämd om man inte varnar ordentligt.
Vi kör vidare på den hemskt skumpiga grusvägen. På hela dan har vi mött två bilar. Vi stannar för att sova nära en uttorkad flodbädd, marken, sanden är mjuk och vi fastnar! Bakhjulen gräver sig ner djupare varje gång man gasar. Vi börjar gräva loss bilen men då kommer ett danskt ungt par till vår hjälp bara fem minuter senare. De hjälper oss mot att de får ta kort. Pinsamt men vi kom undan utan problem. Vi kör hela vägen till Broken Hill och sover på galoppbanan. Det har ju funkat förr!

Ons 16 okt
Äter frukost och tittar på hästträning. Mysigt och varmt. Vi turistar lite inne i stan som är märkligt normal i kontrast med all öken runt omkring. Vi upptäcker att en skyddsplåt under motorn skakat loss av vibrationerna. Vi köper skruv för $1.40. Bilen är i ganska gott skick ändå. Ett tunt dammlager på allt vi äger. Det blåser hårt och hela stan är täckt av dammoln. Sikten begränsas som om det vore dimma och man får damm i ögonen hela tiden. Vi badar i poolen på campingen ändå. Första doppet i Australien! Vi besöker Royal Flying Doctors Airbase också. Skönt att kunna handla färska grönsaker och att ha människor omkring sig igen.

Tor 17 okt
Vi åker ut och tittar på stenskulpturer på en kulle några km utanför stan. Konstnärer från hela världen hade samlats under en månad och gjort dessa skulpturer. Snubblade nästan på en känguru på väg tillbaka. Det har inte regnat ordentligt på två år, en del säger fem år och bönderna försöker utfodra sina djur med hö. Trots det dör de i mängder och kängururna har det inte bättre. Vägarna kantas f ö av en väldig massa känguru och emulik i mängder som man inte är van vid. Resten av dan gick åt till att uppdatera hemsidan.

Fre 18 okt Bilkörning hela dan, Broken Hill - Peterborough - Orroroo - Wilmington - Quorn - Hawker - Flinders National Park eller nära iallafall. 528 km. Duktig Kombi! På vägen passerar vi gränsen till "Fruit Fly Exclusion Zone", South Australia försöker skydda sig mot fruktflugor. Vi blir stoppade och en vakt frågar om vi har någon frukt eller grönsaker. Vi har spenat och morötter men det är tydligen okej.
Vi campar intill en uttorkad bäck som är kantad av Gum Trees. En art av Eukalyptus. Naturen ändrade sig kraftigt under dagen. I New South Wales och östra South Australia var det öken men sen blev det bättre gräsmarker efter hand och kulligt, mycket likt Coombing Park. Torkan är utbredd och under dagen ser vi stora dammmoln. När man kör in i dem märks de knappt alls, men de ser läskiga ut på håll. Ändå ser vi betande får på fälten.
Vi känner oss nu välutrustade, mat för 7-8 dar, över 30 liter vatten och avståndet mellan städerna är kortare nu så vi slipper oroa oss för bensinen. Ikväll blir det spenatsoppa på färsk spenat.

Lör 19 okt Flinders National Park, här brukar nog finnas en del vatten men just nu är alla bäckar torra. Kl 8.30 går vi iväg upp mot St Mary's Peak, en tur på 21 km. Det tar drygt två timmar att nå toppen på 1174 möh, 700 m höjdskillnad från starten. Fin utsikt, särskilt över Wilpena Pound, en stor ganska gömd dal omringad av berg som är mycket branta på utsidan och flacka på insidan. Något geologiskt fenomen, veckning av jordytan tillsammans med erosion i många miljoner år har skapat dalen. Vi lunchar nära toppen och ett par ödlor hjälper oss att äta rent ur konservburken med sardiner. Vi går en mycket brant väg ner igen, förmodligen en gammal stig till toppen. Vi går en lång väg genom Wilpena Pound tillbaka till Wilpena Resort där vi startade turen. Äntligen lyckas vi fota ett par kängurur som inte springer. Den verkar nästan helt obrydd, de blir uppenbarligen inte jagade här i nationalparken. Wilpena ligger just där utflödet från dalen kommer ut från de omgivande bergen. Det är mycket vackert med alla stora Blue Gums och att se lite växtlighet igen efter öknen. Vi kör ett par mil norrut och campar alldeles för oss själva nära en bäck det finns lite vatten kvar. När Eva går fram prasslar det till ordentligt, ett par kängurur sitter i bäckfåran. Mysigt.

Sön 20 okt Vi går en sväng i Aroona Valley i parkens norra del. Varmt. Igår hade vi lite för lite vatten men idag har vi över 4 liter för en 2-timmars tur och det går nästan åt! Vi kör genom parken på en liten grusväg, de varnade för den här vägen i turistinformationen och sa att tvåhjulsdrivna bilar brukade fastna. Dalen håller nämligen vatten mycket bra och trots torkan ska några vattendrag vara fyllda. Vi kör över en grund bäck men vid nästa vänder vi bilen: Det är för djupt. Då kommer ett hjälpsamt par i en Toyota LandCruiser. De kör igenom bäcken två gånger för att vi ska kunna se var det är som grundast och lovar att hämta hjälp ifall vi fastnar. Kombin går enkelt igenom! Duktig Kombi! Vad ska man med dyra terrängbilar till när man kan köpa en folkabuss för $1000? Vi drar söderut, campar högst uppe på en kulle ett par mil från havet, med havsutsikt!