Måndag 9 dec
Lånar Kevins dusch, kök, tvättmaskin och elström till datorn. Jag förbereder bilder till julkorten. En rejäl åskstorm driver in, massor av stora hagel. Vi åker in till Coffs för att få vår rego gjord. Det regnar så mycket att det läcker in massor av vatten kring vindrutan, in i bilen. Vi vill inte visa upp biloen i det här skicket så vi väljer att inte åka till regon. Istället fixar vi utskrift och kopiering av julkorten. 43 dollar, inte så¨tokigt. Tyvärr det ända vi hinner få gjort idag. Vi åker tillbaka till Kevin. Vi har intressanta samtal om rasism och kidnappningarna av aboriginska barn som gjordes en bra bit in på nittonhundratalet.

Tisdag 10 dec
Vi säger adjö till Kevin, det verkar som om han vill att vi ska stanna längre! Fast det börjar kännas som om vi överutnyttjar gästfriheten. Vi kör raka vägen till verkstan för att få bilen kontrollerad. Demistern fungerar, fast dåligt men han godkänner den. Äntligen! Vi betalar raskt skatter och avgifter, 230 dollar och nu kan vi äntligen koncentrera oss på något annat.
Vi kör norrut igen, ca 10 mil och kommer till Yamba. Yamba ligger vid utloppet av en flod. Vattnet i floden är salt som så ofta häromkring. Det beror på tidvattnet, vid högvatten rinner vattnet uppströms! Dessa "estuaries" är mycket viktiga för fisklivet, särskilt zonen där salt- och sötvatten möts. I den här floddalen, Clarence River, odlar man sockerrör, de sydligaste odlingarna i Australien. Det ser ut ungefär som vass. Yamba är en ganska mysig liten stad, här skulle vi kanske kunna stanna. Vi övernattar i en nationalpark.

Onsdag 11 dec
Vi börjar inse att Australien är ett välordnat land. För att få sommarjobb borde vi ha sökt redan i september. Fast då visste vi ju inte ens var vi skulle befinna oss i december. Vi kör vidare norrut till välkända Byron Bay. Här borde det finnas turistrelaterade jobb om någonstans. Byron Bay är förvånansvärt litet men helt intriktat på turister. Mycket affärer, färre barer och restauranger än man förväntar sig och massor av företag som arrangerar dykning, surfkurser, flygning, fiske och annat. För första gången sen vi var i Sydney hör vi svenska. Minst 10 svenskar ser vi. Usch, vi måste nog fortsätta! Vi som tidigare inbillat oss att vi gör något ovanligt och unikt. Det vimlar av kombis och campingbilar här. Vi åker ut till Cape Byron, Australiens östligaste punkt. Där står också en fyr som syns i hel bukten. Vi går på The Rails på kvällen, en pub alldeles vid järnvägsstationen. Ett band spelar, Victor Martinez med söner, tre gitarrister. Otroligt skickliga, publiken jublar sig hes och vill bara ha mer. Tidigare har vi mest sett väldigt lättillgängliga coverband, de här är allt annat än lättillgängliga och publiken älskar det. Inför sista numret frågar de om det finns någon trummis i publiken och visst, en kille med asiatiskt utseende kliver fram med sin Djembe. Han är naturligtvis lika skicklig han, Martinez-gänget ser imponerat på. Vi ser honom senare när han spelar på gatan i ett annat band.

Torsdag 12 dec
Vi går på surfkurs med Kool-Katz. $29 och då ingår en måltid på ett snabbmatsställe. Kursledaren drar dåliga vitsar hela tiden. Vi åker till en strand alldeles söder om Lennox Head. Inga särskilt bra vågor men vi ska ändå bara använda oss av skummet i bränningarna. Man går ut i vattnet tills man har vatten upp till midjan. Sen väntar man in en bra våg. Upp på brädan, pddla allt vad man orkar och förhoppningsvis får man en rejäl skjuts av vågen. Nu gäller det att ställa sig upp på brädan... Inte så enkelt men alla på kursen klarar det iallafall en gång, särskilt när kursledaren hjälper till att putta på och ge fart. Det är nämligen att komma med vågen som är halva problemet. Jag kommer upp några gånger helt på egen hand men väl uppe vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på, hur man svänger är väl nästa kurs.
På stranden är det en kille som heter Steve som bygger sandslott varje dag, och vilka sandslott sen! Med hjälp av blöt sand formar han omsorgfullt ett stort djur och på dess rygg bygger han torn med otroliga utsmyckningar.
Det är väldigt svårt att hitta bra platser att sova på här i Byron Bay, på alla ställen man skulle vilja stå på finns skylt om parkering förbjuden mellan 1 och 5 på morgonen... Så då återstår bara platser man inte vill stå på. Första natten (natten till idag) stod vi ett par kilometer utanför stan vid en hage men tyvärr alldeles för nära vägen. Mitt i natten väcks vi av strålkastare rakt in i bilen och någon knackar på fönstret. Det är polisen som undrar om vi sett en misstänkt person! De lyser med ficklampa och tittar igenom bilen. Skärrade somnar vi om. Vi bestämmer oss för att sova på en camping nästa natt men det är fullt många veckor framåt. Dessutom har de höjt priset till 34 dollar/natten. Med min pengabrist är det i princip omöjligt.

Fredag 13 dec
Vi åker ner till the Pass, där är bästa surfen tycker vi eftersom vågen kommer in snett mot stranden och tvingas då bryta från ena sidan till den andra istället för hela vågen på en gång som när den kommer rakt mot stranden. Det är massor av folk på ungefär exakt samma ställe tyvärr. Fler än vi tycker surfen är bra. Plötsligt får vi se ett par fenor skjuta upp genom vattenytan, delfiner! De simmade in mitt bland folk och surfade inuti vågorna. Eva sprang direkt ner till strandkanten för att simma ut. Det var sju till åtta delfiner och Eva kom inom tio meter ifrån dem.
På kvällen ställer vi oss på en liten bakgata intill en fotbollsplan. Perfekt undanskymt och centralt ställe tycker vi och går för att testa Byron Bays nattliv. Tidigt på morgonen blir vi väckta av ganska otrevliga röster. Det är ett par rangers (ungefär kommunalanställda poliser) som undrar vad vi gör här. Att sova i bilen är uppenbarligen förbjudet, 220 dollar per person i böter! Ser vi er en gång till, varnar de.

Lördag 14 dec
Stor kitesurfingtävling på stranden. Ca 70 deltagare surfar/åker vattenskidor m h a en fallskärmsliknande drake som dragkraft. Vad själva tävlingen går ut på fattar vi aldrig men det är mycket folk och ganska kul att se på när de trixar och hoppar.

Söndag 15 dec
Marknad i Byron Bay. Den bästa marknad jag sett, långt ifrån de svenska knallarnas enformighet. Lite flummigt kanske med massor av Reiki, healing, massage. På två ställen spelar lokala band. Otroligt bra, det är verkligen klass på gatumusiken här. De har t o m satt upp tält för skydd mot solen åt publiken. Väldigt kollektiv stämning. Senare samlas en massa trummisar och har någon slags jamsession. Den söta marijuanaröken ligger tät... Undrar om braj är en förutsättning för hippies eller om de hade varit hippies/alternativa även utan gräs?